Historia
Närområdets historia
Bilderna är från 1962. Trådbuss gick då längs Karlavägen samt vänstertrafik gällde.
Karlavägen
Karlavägen var länge en enkel landsväg som gick under namn som Gröna Gatan och Norra Humlegårdsgatan. 1866 kom Albert Lindhagens nya stadsplan där Karlavägen pekades ut som en ny paradgata, och 1868 hade man sprängt bort Tyskbagarbergen norr om gatan och på så vis möjliggjort bebyggelse även på gatans norra sida.
Jungfrugatan
Gatan lär ha fått sitt namn efter ”välborna” jungfrun Sigrid Banér, syster tillfältherren Johan Banér. Hon ägde nämligen en större trädgård i kvarteret Jungfrun idag ungefär mellan Storgatan och Kommendörsgatan. Namnet Timmermansgatan förekom också, vilket tyder på att flera yrkesarbetare inom sjöfarts- och varvsindustrin bodde i området.
Fram till 1870-talet slutade Jungfrugatan vid Ladugårdslandsgatan (Tyskbagargatan) där Tyskbagarbergen tog vid. Uppkastade på bergsskrevorna låg flera anspråkslösa träkåkar som t ex Stånddrabantens hus. Jungfrugatan var långa tider i ett bedrövligt skick och 1785 beskrevs den som ”En stinkande sammelplats”. Kullerstensbeläggning förekom bara på de större trafikerade gatorna. Övriga hade ingen beläggning alls. Hushållens avloppsvatten tömdes direkt ut på gatan och det var först på 1860-talet som fastigheterna successivt anslöt sig till vatten- och avloppsledningssystemen.
När genomsprängningen av Nybrogatan var klar blev det aktuellt att fortsätta med både Sibylle- och Jungfrugatan. Bilderna på sid 26 och 27 visar vilken förändringsprocess gatan genomgick på 1890-talet.
Relaterade dokument
Om kvarteret Rapphönan
Bilderna är från 1910.
Östra Real
År 1672 bröt Ladugårdslandet sig ur S:t Jakobs församling och bildade en egen. Året innan hade man i ett litet trähus startat Ladugårdslandets första skola, som låg i hörnet av Storgatan och Sibyllegatan. Skolan fick namnet Ladugårdslandets kyrkskola. 1768 flyttade skolan till nya lokaler i hörnet av Storgatan och Skeppargatan och 1850 till Skeppargatan 21.
Vid 1865–66 års riksdag beslutades att ett femklassigt läroverk skulle inrättas på Ladugårdslandet. Kyrkskolan bytte därmed namn till Ladugårdslandets lägre allmänna elementarläroverk. 1867 beslöt stadsfullmäktige att de enskilda församlingarnas skyldighet att driva, bekosta och anskaffa lokaler m m skulle övertas av Stockholms stad. Läroverkets elevantal hade ökat i snabb takt och var i behov av större och bättre lokaler. Staden lyckades skaffa lämplig lokal i fastigheten Nybrogatan 27 C (i dag nr 37). I september 1869 kunde läroverket flytta in i sina nya lokaler och ingick nu i statsläroverkens krets.
Under hela 1870-talet ökade befolkningen på Ladugårdslandet. Vid läsåret 1875–76 hade elevantalet ökat till över 320. Åter blev det aktuellt att få tag på större lokaler.
Den 6 augusti 1877 togs det första spadtaget till ett större skolhus i kvarteret Brandröret (Malmgården) adress Artillerigatan 52. Med andra ord på samma tomtmark där August Blanches berömda Malmgård tidigare låg.
Om detta vittnar den byst som den 30 november 1918 restes i allén på Karlavägen mitt framför skolan. Den 20 september 1878 invigdes det nya läroverket.
Sommaren 1885 bytte stadsdelen namn till Östermalm. Det var därför naturligt att också skolan bytte namn – nu till Östermalms lägre allmänna läroverk. Hösten 1898 beslöt riksdagen bevilja anslag till ett fullständigt realläroverk. Från och med läsåret 1903/04 var Högre allmänna läroverket på Östermalm en verklighet. Östermalm hade fått sitt första gymnasium. Våren 1906 utexaminerades de första realstudenterna. Samma år beslutade stadsfullmäktige att uppföra en större och mer tidsenlig skola i samma kvarter.
Arkitekten Ragnar Östberg fick det hedersamma uppdraget att rita den nya skolbyggnaden. Att ungdomen skulle mötas av god konst ansågs viktigt. Prins Eugens vackra fresk ”Solen strålar över staden” i centraltrappans fond och Axel Törnemans monumentalmålning ”Tors kamp med jättarna” överst i trapphuset är två av flera vackra konstverk i byggnaden.
Den 19 januari 1911 invigdes det nya läroverket under högtidliga former i närvaro av Gustav V och drottning Victoria. De gamla lokalerna på Artillerigatan hyrdes ut bl a till en kopieringsfirma. Först hösten 1931 revs den gamla skolbyggnaden.
I slutet på 1950-talet tog skolan emot de första kvinnliga eleverna. 1968 ändrades skolans namn officiellt till Östra Real. Några år senare slogs Statens Normalskola och Östra Real ihop, vilket fick till följd att åter byta namn – nu till Östermalms Gymnasium. I dag används allmänt namnet Östra Real.
Källor: Brynolf Ströms bok Sexton lärarprofiler och boken Östra Real 1906–1955. Del VII ur Samlingsverket Sveriges studenter. Utg. 1960
